Under de senaste åren har debatten om svensk skola allt oftare handlat om trygghet, studiero och lärarnas arbetsmiljö. Det är en viktig debatt, och vi delar uppfattningen om att skolan behöver bättre förutsättningar för både undervisning och en trygg skolmiljö för elever och personal. Frågan är om det samtidigt behöver riskera elevers rättigheter.
Första veckan i juni ska riksdagen rösta om några av de förslag som omfattas av den skolreform vars motivering inleds med ”Regeringen har lyssnat på lärarna”. Det handlar om förslag som benämns Förbättrat stöd i skolan, Tid för undervisningsuppdraget och Bättre förutsättningar för trygghet och studiero.
För att få en uppfattning av vad dessa förändringar kan innebära i praktiken vill vi först flytta perspektivet till arbetslivet och en inledning motsvarande den som regeringen använt vid motivering av skolreformen; Vi har lyssnat på cheferna. Det måste bli mer ordning på arbetsplatserna, högre resultat och mer likvärdiga arbetsplatser. Det kommer bland annat innebära:
- Att chefen kan be en anställd att lämna arbetsplatsen utan förklaring eller dokumentation.
- Att fackets möjligheter till dialog kan begränsas till samtal en gång per år,
- Att anställdas möjlighet till inflytande begränsas,
- Att anställda som upplever kränkningar får återkomma först om problemen upprepas eller blir tillräckligt allvarliga och chefens dokumentationskrav tas bort,
- Att anställda som behöver anpassningar för att klara arbetsdagen får beskedet att vissa anpassningar kan erbjudas vid särskilt viktiga möten,
Få människor skulle acceptera sådana villkor på en arbetsplats. Men detta handlar inte om vuxna som kan säga upp sig eller byta jobb. Det handlar om elever i svensk skola med obligatorisk närvaro där frånvaro till och med kan leda till vite (böter). Barn och unga som enligt lag är skyldiga att gå till skolan varje dag, oavsett om de får rätt stöd, behandlas rättvist eller mår bra i miljön de vistas i.
Flera remissinstanser har lyft fram risker med lagförslagen bland annat avseende tillgång till stöd och diskriminering utan att åtgärder vidtagits.
Vi delar remissinstansernas oro över att stora förändringar inom skolområdet nu föreslås under kort tid utan en samlad analys av konsekvenserna, vilket gör det svårt att överblicka vilka effekter förändringarna kommer få för elever i praktiken.
Särskilt viktigt är detta ur ett diskrimineringsperspektiv. I utredningarna konstateras till och med att flera av förslagen kan medföra risker för diskriminering. Utredningen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero pekar bland annat på att disciplinära åtgärder såsom omplacering, avstängning samt fjärr- och distansundervisning riskerar att få diskriminerande effekter och användas oftare mot vissa elevgrupper, däribland elever med funktionsnedsättning. Trots att flera risker lyfts fram av remissinstanserna har regeringen valt att gå vidare med förslagen utan åtgärder.
Vi delar ambitionen om ökad trygghet, studiero och bättre förutsättningar för undervisning i skolan. Men när samhället kräver barns närvaro i skolan måste samhället också ta fullt ansvar för att skolan är trygg, rättssäker och tillgänglig för alla elever.
Vi uppmanar riksdagen att rösta nej till förslagen i dess nuvarande form då en samlad analys av konsekvenserna ur ett diskrimineringsperspektiv saknas och dess risker inte beaktats.
Anna Gorris, jurist och verksamhetsutvecklare, Rättighetscentrum Halland
Annie Wall Palm, jurist, Rättighetsbyrån Jönköpings län
Tillsammans med
Johan Steirud, verksamhetsledare, Funktionsrätt Jönköpings län
Lisa-Maria Ek, ordförande, NSPH Jönköping och Hjärnkoll Jönköpings län
Sara Petersson Niklasson, ordförande, Attention Kungsbacka Varberg Falkenberg
Hannes Kosk, ordförande, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) Hjärnkoll i Halland
Sandra Isaksson, ordförande, Byrån mot diskriminering i Östergötland